Upp och ner, ner och upp...

Vissa dagar är bättre än andra. 
Igår var en bra dag... Vi åt frukost i lugn och ro, vi klädde på oss i lugn och ro och så gick vi ut i solen. Barnen lekte på lekplatsen och jag och Kim njöt av solen. Sen gick vi till centrum och shoppade lite nya saker (mest till mig). Nya bh:ar, jeans och gellack nagellacks kit. Får se om det är bra. Är alltså nagellack som man penslar på och så "härdar" det i ledljus. Man får en sån ledlampa i start kitet. Nagellacket ska sen sitta i två till tre veckor utan att skavas bort, dessutom ska det bli jätte glansigt och fint. Ska bli spännande att prova.
Barnen somna och vi passa på att dricka kaffe i lugn och ro. Sen gick vi hem i solen och åt tacos rester. Ungarna var så nöjda och glada hela tiden, super mysigt.
Efter middagen hjälptes vi alla åt att plocka och städa och dammsuga.
Innan läggdags mös vi ner oss i soffan och kolla Barnkanalen. En helt perfekt, underbar dag med familjen... Älskar det.
 
Idag gick vi upp och käka frukost, klädde barn och Kim körde dom till dagis. 
Asih kom och tog prover. Porten var lite trög idag, det ville inte riktigt komma ut något blod, men vi fick det att funk till sist. Jag fick sitta med armen i luften. 
Sen "målade" vi vår vagn som blivit solblekt och mögligt. 
 
Efter det var det dags att åka mot KS och tandläkaren, läskigt. Men hon bedövade med salva och spruta så jag kände ingenting. Somnade nästan i stolen, helt sjukt faktiskt. 
Nu är jag med Kim och tittar när han spelar badminton med svärmors kille. 
Snart åker vi och hämtar barnen och så får vi se vad som sker.
 
Ha det bra... Vi hörs...

Kommentarer
Postat av: Sanna

Jag är imponerad av din inställning! Du verkar så positiv trots din sjukdom... du är en stark tjej! Heja dig!!

Svar: Tack <3
Maria

2014-02-26 @ 16:42:11
Postat av: Emma

Hej! Hittade din blogg idag och sitter här med gråten i halsen. Det blir så när man känner igen sig så ofantligt mycket i vad någon skriver. Fick själv diagnosen livmoderhalscancer i september förra året och har genomgått både operation, strålning och cellgift. Har också två små barn födda 10 och 12 precis som du och vet vilken berg-och-dalbana det är att ta hand om dem samtidigt som man mår sämst någonsin. Har precis börjat jobba på 50% igen och ska på min första efterkontroll på torsdag...
Det känns skönt att läsa om någon som genomgår liknande saker, när man kan känna igen sig.
Kämpa på!!!

Svar: Åh, va roligt att du hittat hit. Välkommen <3 Ja, det är alltid tufft att läsa om någon som skriver det man själv känner. Men också otroligt skönt att veta att man inte är ensam. Vi är många som kämpar. Men med två små barn blir kampen lite tuffare. Va kul att du ska börja jobba igen, hoppas det går bra =)
Hur har det gått på efterkontrollen? Håller tummarna för att du fått bra besked.
Maria

2014-03-04 @ 14:01:40
Postat av: Elisabet

Tänker på dig och hoppas att du mår bättre nu! Har också halkat in på din blogg och tycker att du är en riktig medmänniska som delar med dig i det som många känner igen. Har inte likn. Erfarenhet, men har gjort två koniseringar och varit orolig så klart. stor kram från medkvinna!

Svar: Tack snälla för kommentaren <3 Förstår din oro över koniseringarna och jag hoppas att du slipper mer sånt framöver.
Maria

2014-03-08 @ 22:18:08

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0