Breakdown...

Ikväll skulle jag som sagt ta den där jävla sprutan med blodförtunnande. Plockade fram sprutan och satt i soffan. Satt länge med sprutan och bara kände på det lite. Försökte föreställa mig att jag satte den i magen på mig själv. Då kom tårarna. För er som inte är spruträdda är det kanske svårt att förstå men det är så jävla jobbigt! 
Jag satt en stund till och valde sen ta av hättan från nålen, då bröt jag ihop lite grann. Kim tog sprutan och jag grät som ett barn. Fick knappt luft. Efter en stund, när jag lugnat mig, försökte vi med att Kim skulle göra det. Jag försökte förbereda mig och andas lugnt. 
 
Men till sist brast det fullständigt.... Jag fulgrät... Hulkande som ett barn och grät i vad som kändes som en evighet. Jag yla och grät ich snora.... Fick knappt luft och kände bara hur alla känslor bubblade upp samtidigt. 
Kim satt jämte och höll om mig, vi satt så länge. Bestämde att sprutan måste bytas eller fixas på annat vis, fixar inte det själv. 
 
Logiskt tycker hag jag själv det är lite löjligt, en liten, tunn nål. Det gör inte ont, det vet jag. Men min kropp skriker nej och jag skakar okontrollerat...

Kommentarer
Postat av: Ninni

Är eller var också så jävla spruträdd så det likna ingenting. Men när Alex var tre år gammal och jag var gravid med Lukas och dom skulle ta blodprov på en rutinkontroll så var jag tvungen att ha Alex med mig. Så va det precis som ett annat mod gick in i mig. Ville inte visa Alex att sprutor var det hemskaste enligt mig som fanns i världen. Och då när hon skulle sticka mig så titta jag på Alex och då gjorde det inte ont längre. Sen dess har jag haft jättelätt för sprutor. Och då undrar du ju säkert vad fan jag bille ha sakt med detta. Jo att kanske det blir samma för dig om du behöver visa dig stark gör Felix eller vilde så kanske det blir samma för dig! Hoppas att ni kommer fram till en bra lösning i vilket fall som helst! När jag jag läser om vad du skriver om Kim blir jag rörd. Han verkar finnas för dig precis som du behöver. Och det känns bra! Att veta att du inte är ensam. Får jag ringa dig någon dag? Har inte vågat... Vill inte störa! Puss

2013-10-03 @ 18:16:54

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0