marialindholm

Vet inte riktigt i vilken ände jag ska börja....

Har senaste tiden haft ganska ont i mina lårben på sidan. Speciellt när jag sover. Vaknar vid 4-5 tiden på natten och har asa ont och det vill inte släppa riktigt, inte ens med morfin tabletterna. 

Jag gjorde en röntgen för att kolla lårbenen tidigare men det visade ingenting.

Nu har de bokat en ny tid till mig den 22/4 till magnetröntgen.

Jag gjorde en snabb röntgen i onsdags som inte visade någonting men nu ska jag alltså göra en riktigt magnetröntgen för att verkligen kolla ordentligt. De vill inte medicinera när de inte vet varför jag har ont. De vet ju inte ens vad de ska medicinera emot. Men det ska de förhoppningsvis få reda på nu då.

 

Jag och Kim har under en tid pratat om att han ska åka och jobba. Tror att både han och jag behöver det. Delvis komma ifrån varandra men också få tänka på annat. Göra något annorlunda. Så nu i Torsdags tog Kim sitt pick och pack och åkte till Norge... Sorgligt.... Vi har i princip suttit ihop det senaste året och nu ska han vara borta i två veckor.... Hur ska jag klara det??? Helt själv lixom... Hehe. 

Min mamma kom i onsdags och är här och hjälper mig när han är borta. Hon får hjälpa till med det vardagliga, typ dammsuga under soffan och köra barnen till dagis. 

Jag har fått en morfinpump installerad så jag ska helst inte köra. 

Morfinpumpen installerade dom i onsdagskväll och än så länge funkar den fint. Jag tryker bara på en knapp så skjuter den in lite extra morfin om jag behöver det.

Jag har också fått ny medicin. (Dynastat) 

Det är ett antiinflammatoriskt och avsvällande medel som ska hjälpa. De tror att det är nerver i kläm. 

 

Jag kan förklara min smärta som att varje gång jag ställer mig rakt upp så känns det som om något kläms i ryggen. Så om jag lutar mig fram så släpper det direkt. Dessutom strålar det fram i höft och bäcken på höger sida. När jag berättar om min smärta så säger alla på ASIH att de tror att det är nerver i kläm. Dessutom hjälper medicinen som är mot nervsmärtor vilket också tyder på att det mest troligt är det. 

 

Det kändes som att allting kom samtidigt. Kim ska jobba, jag får ondare, mamma kom och nu ska det röntgas och grejer. Men det är skönt att det gör något åt min smärta.

 

Vi har bara tagit det lugnt sen mamma kom. I fredags gick vi ut en stund och gunga. Sen gick vi till centrum och lunchade och handlade lite. När vi satt och fikade kom Tobbe gående så vi pratade en stund innan han stressade vidare. Sen gick vi hem och lagade mat och hade fredagsmys framför lets dance.

På lördagen städade vi och gjorde i ordning lite här hemma. Sen somnade jag på soffan och när jag vakna hade mamma gått till centrum med barnen. Sen kom de hem och så lagade vi mat och lördagsmös framför tv:n.

Idag har vi bara slappat. Inte gjort många knop alls faktiskt. Jag somnade på soffan på eftermiddagen igen. Mamma passade på att bada barnen.

Asih kommer hit varje morgon och varje kväll nu för att kolla morfinpumpen och ge mej den nya medicnen intravenöst. Dessutom får de ge mig Inohep (blodförtunnande) nu när Kim inte är hemma och kan göra det ;)

Imorgon är det dagis som gäller för barnen. Får se va jag och mamma gör när de är där... Vi hittar säkert på nåt kul.

Nu ska jag dricka lite kaffe och kolla tv. 

Ha en bra kväll allihopa =)

I fredags åkte vi till Kims pappa på landet. Vi åkte någon gång efter lunch men tog det lugnt så vi var väl uppe vid 4 tiden. Vi trodde svärfar skulle vara borta till sex men när vi kom dit var de redan hemma. Så vi drack en kopp kaffe sen åkte svärfar och hämtade Kims syster Alex på tågstationen. Vi andra tog en promenad.

Vi käkade middag, tittade tv och umgicks. Sen gick vi och la oss. Trött som få.

Barnen sov hos svärfar =)

 

På lördagen fick vi sova länge. När vi gick upp var vi ute en stund och lekte i solen. Sen käkade vi frukost och lunch och sen åkte svärfar iväg och skulle skjuta lerduvor. Alex och Kim gick dit efter en stund. Jag var hemma med barnen. Var så trött. Försökte hålla mig vaken. Satte mig i soffan men jag kände hela tiden hur huvudet bara ramla. Kunde inte hålla ögonen öppna. Men som tur var kom  Kim och dom hem efter en stund och jag kunde äntligen lägga mig och sluta ögonen. Sov bort hela dagen typ. Vakna och käka middag sen kollade jag halva gladiatorerna innan jag tog lillfisen och gick och la oss. Somnade direkt. Vaknade till när Kim kom ut med Felix. Men sen somnade jag om igen och vaknade inte ens när Kim kom in. 

Dagen efter när vi vakna hade svärfar och dom andra åkt iväg för att titta på någon grannes hund som skulle jaga kanin eller nåt. Kan ha missuppfattat detta, hehe. Men de hade åkt iväg iaf. 

Vi käkade frukost och plockade i ordning och packade bilen. Sen valde vi att åka hem. Vi visste inte riktigt när svärfar och de andra skulle komma hem så vi tänkte att vi åker hem och hjälper svärmor istället. Så vi åkte hem till svärmor och grillade lite och drack kaffe i solen. De fixade och donade massa. 

 

När vi väl kom hem packade vi upp, tvättade lite och lagade mat. Sen badade vi barnen och mös en stund i soffan. Sen somnade vi allihopa som små barn. 

Stackars Kim håller på att bli sjuk. Förkyld och ont i halsen. Inte kul alls. Hoppas inte jag åker på skiten. Pallar fan inte... 

 

Idag har ASIH varit här. Porten funkade. Så de tog prover och gick. Nu ska jag käka något och sen får vi se hur dagen blir. Känner mig tråkigt nog jävligt trött. Men men... Hoppas på en bra dag.

ha det bra allihopa <3 Puss Puss <3

 

Jag och Vilde myser med en kopp kaffe under filten i farmors soffa <3

 

 

En liten uppdatering....

 

Igår va jag och Kim på KS.. igen... Denna gång för att träffa läkaren från venuskliniken. Känsliga läsare varnas. Vill ni inte läsa om mina problem hoppa ner till nästa stycke =)

Vi var alltså inne på venuskliniken för att en läkare till skulle göra en bedömning om hur man skulle gå tillväga med mina sammanväxtningar. Vi tar det från början. Tydligen är det så att väggarna i slidan kan växa ihop. När man strålas i underlivet får slidväggarna för sig att nu måste vi lagas... Det som händer då är att slidväggarna växer ihop och plötsligt får du inte ens in ett finger. När jag strålades första gången, i januari förra året, fick jag ingen bra information om detta utan jag trodde att man skulle vänta med sexuella grejer i 4 veckor som med allt annat. Men när 4 veckor gått och jag och Kim skulle komma till så var där inget hål mer. Jag fick in fingret 3 centimeter ungefär. Efter det så har det varit många behandlingar och mycket annat som gjort att jag inte riktigt orka tänka på sex överhuvudtaget. Nu börjar jag må bättre och skulle därför vilja ha samlag igen. Alternativen som jag fått innan av min läkare är att försöka töja sammanväxten eller att man under narkos skär upp sammanväxtningarna. Jag gick därför till specialisten på venuskliniken och hon sa att om man skär upp så finns en risk att man kommer åt väggarna mot urinblåsan eller tarmen och då riskerar att få avföring eller urin ut i slidan... ÖRK!!!! Så hon tyckte att jag skulle försöka töja och hoppas på det bästa. Jahopp! Tack som fan. 26 år och oknullbar... Skit kul... verkligen! Men men, va fan ska det vara enkelt för. Jävigt onödigt eller hur!?

 

Idag var vi inne på KS igen. Idag för att träffa min läkare. Vi gick igenom hur jag mådde och hur vi ska gå vidare. Vi kom tillsammans fram till att jag ska fortsätta med sendoxandet, cellgifterna i tablettform, ett tag till. Sen kommer vi göra en röntgen och se hur det ser ut. Att det ska ha blivit någon förbättring ska i inte tro eller hoppas på. Men att det ser likadant ut som innan. Så länge det inte rör på sig så är vi glada.

Eftersom jag fått ondare de senaste veckorna frågade jag henne om det kunde bero på att tumören växt eller nåt. Men hon trodde jag hade mer ont för att kroppen vant sig vid medicineringen och därför egentligen bara kräver mer medicin. Så jag litar på det och hoppas hon har rätt.

När vi var klara där så åkte jag och Kim och käka lunch på Palmyra. Världens godaste kebab...

Sen var det dags att hämta barnen och så åkte vi hem. Felix sover en stund nu och Vilde leker <3

 

Måste bara kräkas på människor som heeeela jävla tiden måste vara så jävla dumma i huvudet... Pressa inte på om saker och ting och sen skiter det sig...... ORKA!!!!!!!

Så nu har jag fått spy lite på dumma människor.... Nu ska denna bitterfittan lägga sig i soffan och klura ut ad det är hon är sugen på och sen tvinga sambon köra och köpa det till henne.....

Puss Puss <3

 

Grattis fina Sandra på din födelsedag idag <3

Börjar där jag avslutade sist...

Dagen blev ganska bra men mådde inte helt hundra så jag tog det ganska lugnt. Tobbe (farfar) kom förbi en runda och tog en kopp kaffe. Kim tapetserade lite i hallen. Fyttifasen va snyggt det kommer bli.

 

På torsdagen mådde jag betydligt bättre och gick upp och käka frukost och när ASIH kom fick han porten att fungera.. Tjohoo.. Detta behöver dock inte betyda att den kommer funka alltid men det är alltid skönt när jag slipper bli stucken mer än en gång. Efter detta glädjande besked åkte vi och käka lunch med Patrik och efter det hämtade vi barnen och åkte till Tobbe och Marina och fikade och lekte i solen. Helt underbart med dessa vår dagar. I lä är det ju riktigt sommar värme. Love it!

Sen drog vi till IKEA. Mest för att vi hade tråkigt men också för att införskaffa lite nya, fräscha snuttar till ungarna. Sen hem och bara ta det lugnt innan läggdags. En helt okej dag <3

 

På fredagen var vi, jag och Kim, på venusmottagningen. En mottagning för oss som haft gynekologisk cancer och som vill få lite information och hjälp med sexlivet efter en sån här sak. Hon förklarade lite vad som händer i kroppen och varför man ibland känner som man känner och hur vi ska gå till väga för att komma ur gamla mönster m.m. Bra information och hon bokade också in oss på ett möte med en annan läkare som ska undersöka mig och sen ge en andra utlåtande på hur vi går vidare nu. Kändes riktigt bra faktiskt. 

Sen storhandla vi och sen var vi hos farmor en stund =)

 

Vi har varit på kalas i uppsala hos Kims kusin Malins son Joel. Han fick en sopbil av oss. Han tyckte om den jätte mycket. Hans mamma, Malin, skickade en bild igårkväll där han låg med bilen i sängen, haha. Sötnosen!

Var riktigt mysigt kalas. God fika och nöjda barn. Kan inte bli bättre =)

 

Idag har vi tagit det ganska lugnt. ASIH kom och tog prover... Porten funkade idag med =)

Sen fixade Kim med lite tapetsering och jag somnade... Hur tråkigt är det inte att aldrig orka vara vaken??

Jaja, När ungarna kom hem käka vi mellanmål och sen somnade båda ungarna. Eller Felix sov och Vilde låg i sin säng och sjöng, gullungen. När de vaknat åkte Kim med barnen till farmor. Kim skulle med Patrik och kolla på någon bil och jag har både ont och är trött så barnen fick följa med och vara med farmor så länge. Dessutom hade båda ungarna blivit asa sura om inte de fick följa med. 

Nu kommer förhoppningsvis mina pojkar snart hem så vi kan fixa middag. Magen kurrar....

 

Ha en bra kväll mina vänner =)

Har hänt en del sen jag skrev sist....

Mamma och Stefan var här över en helg och hälsade på. Vi va i Farsta och letade efter en springcykel till Vilde. Mamma skulle ge det i present. Men vi hittade ingen så vi käkade lunch och fikade och kolla i lite andra affärer. Sen åkte vi till Media Markt för Kim hade fått för sig att han skulle ha ett PS4, fanns dock inga där och inte på elgiganten heller. Efter det åkte vi till Biltema och där hade de en jätte fin grön springcykel. Vilde provade och den är liiiite liiite för hög men han kommer kunna ha den till sommaren. Sen handlade vi lite och sen hem. Åt pizza och kollade på Let's Dance.

Kim och Stefan åkte till netonnet på kvällen för att se om de hade PS4:an där. Men den verkar vara slut överallt.

 

 

På lördagen gick vi ut och lekte en stund på lekplatsen. Sen gick vi till centrum. Kim gick och tittade i bokhandeln efter en bok till Felix och vi andra gick upp för att titta på Teamsportia efter skor till Stefan.

På vägen mot Teamsportia ligger Game och där satt en stor lapp där det stod att de hade PS4 inne. Så jag gick in och frågade vad de skulle ha för ett, 3999kr sa hon och med tanke på att det billigaste vi hittat innan var typ 4500 så var det ganska självklart att jag köpte det. Så Kim fick sin konsol och var jätte lycklig resten av kvällen =) Sen köpte Stefan nya skor. Jätte fina och billiga =) Vi käkade lunch och sen fikade vi.

Kim åkte på överraskningsfest för en kompis och vi andra hade mellomys och bara njöt av tiden. Jätte mysigt.

 

På söndagen var det dags för mamma och Stefan att åka hem igen. Alltid lika tråkigt. Men sånt är livet.

Vid två tiden hade vi lite kalas för Vilde. Farmor, Ella och Leon kom en liten runda. Farfar och Lisbeth kom och Alexandra, Micke och Loke kom. Lagom mycket folk och trevligt. Vilde va super lycklig  =D

Min lilla bebis blir hela två år. Tiden går läskigt fort och jag vill inte att han ska bli större nu. Vill ha min bebis <3

 

Sen var det vardag igen och barnen åkte till dagis och ASIH kom hit och tog prover...

Porten funkar inte... De kommer inte ut något blod. Antagligen ligger slangen mot en vägg och när de sprutar in tex. blod eller koksalt så trycks slangen bort från väggen på grund av tycket. Men när de sen suger, för att få ut blod, så suger den fast i väggen och inget blod kommer. Detta är tydligen ganska vanligt och det är ingenting som gått fel utan det bara är så. När porten lagt sig till rätta så har katetern lagt sig på det viset, tyvärr. Hur vi ska göra nu vet jag inte riktigt. De tar prover i armen så länge. 

 

Detta med att porten inte funkar stressar mig otroligt mycket. Jag vill bara att saker ska fungera. Det stressar mig att inte veta hur man går vidare nu och ibland känns det som att allt bara blir för mycket. Jag mår relativt bra. Jag orkar leka med barnen och jag orkar hjälp Kim med hushållet och allting började kännas riktigt bra. Men då måste detta lilla as till port sluta att funka. Va fan är grejen liksom.... Varför kan jag inte bara få ha det bra? Mitt i all skit kommer det mer skit. Nu får det snart sluta för jag pallar fan inte!

 

På tisdagen var jag och Kim och simmade i Haninge badhus. Så jäkla skönt. Jag behöver komma igång och röra på kroppen och simning är ju super skönt. Så vi bestämde oss för att försöka göra det en gång i veckan =)

 

Veckan har gett oss mycket sol och vi har varit ute nästan varje dag och gått en liten runda. Så skönt. känns verkligen som våren är på väg nu....

 

På fredagen ringde min bror Björn och fråga om han och familjen fick komma upp och hälsa på. Wiiieee. Självklart!

Så på lördagkväll kom de... Sötaste underbaraste Jake va som en solstråle. Lite blyg i början men det släppte snabbt. Felix och Vilde blev som tokiga... De blev så uppspelta.. Trodde knappt jag skulle få dom i säng överhuvudtaget. hehe.

På söndagen gick vi till centrum och käka lunch och fika och kolla i affärer. Lekte på lekplatsen och bara mös. Arisa lagade världens godaste thaisoppa till oss.... Underbart! Sen bakade jag en blåbärspaj. Hur gött som helst.

På måndagen åkte Björn, Arisa och Jake in till stan för att fixa lite ärende. Kim körde våra ungar till dagis och jag fick besök av ASIH. Han stack i porten men det funkade inte idag heller så han stack två gånger i armen. AJ!

 

Efter att allt var klart åkte jag och Kim in till stan och mötte upp Björn. Jake lekte på en lekplats i Humlegården. Så mysigt. Han hade hur roligt som helst. Sen fick han en flarra välling och sen somnade han som en stock. Vi gick en runda på östermalm innan vi bestämde oss för att åka till Nacka centrum istället. Käkade lunch och kolla i lite affärer... Köpte en flygande gris... På riktigt en a de roligaste sakerna vi har här hemma. Helt meningslös men den får mig att skratta varje gång. haha...

Barnen kom hem från dagis och så var det dags att säga hej då till Björn, Arisa och Jake =(

Kommer sakna Jakes överdrivna skratt... <3

 

Igår mådde jag pissdåligt.... 

Vaknade, hade huvudvärk, mådde illa och hade skit ont i ryggen. Tog all medicin jag ska ha. La mig på soffan. ASIH kom med mediciner och kollade hur jag mådde. Men finns inte så mycket de kan göra, men blev det värre skulle jag ringa så skulle de komma med bättre mediciner. Jag somnade sov från och till hela dagen. Så fort jag la mig ner så somnade jag. Fast att jag inte ville. Huvudvärken ville inte riktigt släppa och illamåendet blev värre framåt kvällen. Så när barnen hade lagt sig så la jag mig i sängen och sov jag med. Varför tvinga sig att sitta uppe när man mår så kasst. 

Idag vaknade jag och mådde lite bättre. Huvudvärken är kvar men ska dricka en kopp kaffe och lite mer vatten och se om det hjälper. Mår inte illa i alla fall.... än....

Vissa dagar är bättre än andra. 

Igår var en bra dag... Vi åt frukost i lugn och ro, vi klädde på oss i lugn och ro och så gick vi ut i solen. Barnen lekte på lekplatsen och jag och Kim njöt av solen. Sen gick vi till centrum och shoppade lite nya saker (mest till mig). Nya bh:ar, jeans och gellack nagellacks kit. Får se om det är bra. Är alltså nagellack som man penslar på och så "härdar" det i ledljus. Man får en sån ledlampa i start kitet. Nagellacket ska sen sitta i två till tre veckor utan att skavas bort, dessutom ska det bli jätte glansigt och fint. Ska bli spännande att prova.

Barnen somna och vi passa på att dricka kaffe i lugn och ro. Sen gick vi hem i solen och åt tacos rester. Ungarna var så nöjda och glada hela tiden, super mysigt.

Efter middagen hjälptes vi alla åt att plocka och städa och dammsuga.

Innan läggdags mös vi ner oss i soffan och kolla Barnkanalen. En helt perfekt, underbar dag med familjen... Älskar det.

 

Idag gick vi upp och käka frukost, klädde barn och Kim körde dom till dagis. 

Asih kom och tog prover. Porten var lite trög idag, det ville inte riktigt komma ut något blod, men vi fick det att funk till sist. Jag fick sitta med armen i luften. 

Sen "målade" vi vår vagn som blivit solblekt och mögligt. 

 

Efter det var det dags att åka mot KS och tandläkaren, läskigt. Men hon bedövade med salva och spruta så jag kände ingenting. Somnade nästan i stolen, helt sjukt faktiskt. 

Nu är jag med Kim och tittar när han spelar badminton med svärmors kille. 

Snart åker vi och hämtar barnen och så får vi se vad som sker.

 

Ha det bra... Vi hörs...

Dagarna går och jag mår fortfarande ganska bra. Cellgifterna har inga jätte jobbiga biverkningar.

Jag är tröttare än vanligt och har mått lite illa men om jag äter tabletter mot illamåendet så går det bra. 

Jag vaknade en morgon tidigt, vid 4 tiden ungefär, och behövde gå på toa. Redan då kände jag mig illamående och bakis... lite jobbig huvudvärk och sådär. Men jag gick och la mig igen och hoppades att jag skulle vakna piggare lite senare. Men när jag vakna igen mådde jag fortfarande lite konstigt. Lite smått ont i huvudet och illamående. Tog med mig en spann till soffan och la mig en stund. Men det tog ca en timme sen var jag tvungen att spy. Den dagen blev ett rent helvete. Jag mådde illa konstant och eftersom vissa mediciner antagligen kommit med upp så fick jag sjukt ont. Jag grät... Jag kunde varken sitta, stå eller ligga utan att det gjorde så jävla ont. Jag bara grät.... Va fan ska jag göra? Tog snabbverkande morfin och efter en stund somnade jag bort från smärtan. 

Den dagen var fruktansvärd och jag hoppas att jag inte behöver gå igenom det igen.

Efter den dagen har jag lyckats hålla illamåendet i schack med hjälp av ondansetron (tabletter mot illamående)

 

Igår, fredag, fick jag och Kim två biljetter av snälla svärmor till teatern, Mig äger ingen såg vi. 

Den var riktigt bra. Har bara hört talas om den, aldrig läst eller sett något. Så jag visste bara lite grann om vad den skulle handla om. Men jag tyckte den var riktigt bra. Inge feel good teater men riktigt bra spelat. Skulle vilja se bion och läsa boken med för att se skillnaden på innehållet. Får se om jag orkar =)

 

Eftersom jag mått som jag mått och ungarna avlöst varandra med feber och snor och hosta så har vi varit mycket hemma sista veckorna. Men vi bestämde oss för att gå ut och få lite frisk luft, så vi satte oss i bilen och åkte till tyresta och skulle kolla djuren och grilla korv. Felix somna och sov i vagnen hela tiden typ. Men Vilde titta lite på hönorna och hästarna. Sen gick vi och grillade korv och drack varm choklad.... i regnet..... men det var mysigt ändå =)

Idag gjorde vi samma sak. Åkte till tyresta och kolla på djuren. Men istället för att grilla korv köpte vi med fika till svärmor och fikade där. Super mysigt.

 

Nu sitter två pojkar och spelar playstation 3 och en pojke springer runt och är lite allmänt jobbig faktiskt...

Jag ska se melodifestivalen nu... Ha det bra så hörs vi snart igen <3

Jag har en underbar fästman, två helt underbara pojkar, en fin bil, ett boende som jag fått renovera som jag vill och cancer.....

 

Ibland när man pratar med människor om deras problem, som jag ibland kan tycka är helt onödiga eller löjliga rent ut sagt så får man perspektiv på sitt eget liv.

Jag har det så bra med min familj och de stunder jag är smärtfri och inte känner av cancern är jag den lyckligaste människan på jorden. Jag älskar mitt liv med min lilla familj. Hade inte kunnat ha det bättre.

Men så kommer den där objudna gästen och gör sig påmind. Antingen får jag ont eller så är det någon jobbig biverkning som kommer. 

Men när man då lyssnar på andra som har pojkvänsproblem eller annat så gör det mig inget att den där biverkningen kom eller att jag hade lite ont i morse. För jag har det jävligt bra ändå... Överlag.

 

Jag tillåter mig själv ibland att känna mig ledsen och arg och allt det där som man känner... Orättvisan.... Men den tar inte över mig och det är jag glad för.

Jag trodde att jag skulle bli nedslagen av allt det här och vara den mest patetiska, ledsna, sorgsna människan på jorden. Men tvärtom känner jag mig så sjukt tacksam, levande och glad över att få finnas här och uppleva detta.

LIVET!!!! Jag väljer livet, jag väljer att leva livet... Här och nu.

 

Visst fan har jag cancer och har ont och mår piss från och till, men om jag låter det ta över mitt liv så lever jag ju inte...

Ta vara på varenda liten sekund du har med ditt barn, mamma, pappa, mormor, farmor m.fl. för man vet aldrig när det tar slut...

 

Tack och hej leverpastej....

Jag har en underbar fästman, två helt underbara pojkar, en fin bil, ett boende som jag fått renovera som jag vill och cancer.....

 

Ibland när man pratar med människor om deras problem, som jag ibland kan tycka är helt onödiga eller löjliga, rent ut sagt, så får man perspektiv på sitt eget liv.

Jag har det så bra med min familj och de stunder jag är smärtfri och inte känner av cancern är jag den lyckligaste människan på jorden. Jag älskar mitt liv med min lilla familj. Hade inte kunnat ha det bättre.

Men så kommer den där objudna gästen och gör sig påmind. Antingen får jag ont eller så är det någon jobbig biverkning som kommer. 

Men när man då lyssnar på andra som har pojkvänsproblem eller annat så gör det mig inget att den där biverkningen kom eller att jag hade lite ont i morse. För jag har det jävligt bra ändå... Överlag.

 

Jag tillåter mig själv ibland att känna mig ledsen och arg och allt det där som man känner... Orättvisan.... Men den tar inte över mig och det är jag glad för.

Jag trodde att jag skulle bli nedslagen av allt det här och vara den mest patetiska, ledsna, sorgsna människan på jorden. Men tvärtom känner jag mig så sjukt tacksam, levande och glad över att få finnas här och uppleva detta.

LIVET!!!! Jag väljer livet, jag väljer att leva livet... Här och nu.

 

Visst fan har jag cancer och har ont och mår piss från och till, men om jag låter det ta över mitt liv så lever jag ju inte...

Ta vara på varenda liten sekund du har med ditt barn, mamma, pappa, mormor, farmor m.fl. för man vet aldrig när det tar slut...

 

Tack och hej leverpastej....

Kom just på att jag nog glömt att skriva om mitt återbesök hos läkaren på KS...

I torsdags förra veckan var jag på återbesök hos min läkare på KS. Vi gick igenom hur det gått under strålningen och efter och så pratade vi om vidare behandling.

Jag ska ju ta tabletter nu och vi pratade lite om biverkningar och hur man tar dom. Jag ska alltså börja med en tablett om dagen i en vecka. Sen öka till två tabletter i en vecka. Sen vila en vecka. Sen ska jag fortsätta med två tabletter varje dag i två veckor och sen vila en vecka. Anledningen till att jag bara tar en tablett i början är för att det inte ska bli en chock för kroppen.

Helt plötsligt berättar min doktor att hon sagt upp sig. Hon har försökt få gå ner i tid men eftersom det är sådan tryck på alla läkare, speciellt specialistläkare, så kände hon inte att hon kunde ta det lugnt. Så hon sa upp sig och ska istället arbeta inom öppenvården med patienter som blivit friska men inte är friskförklarade.

Detta gjorde mig sjukt ledsen..... Jag trivs så bra med min doktor och har verkligen kunnat lita på henne och kunnat fråga henne allt. Men men, nu hoppas jag att jag kommer få en lika bra eller kanske till och med bättre!?

 

Av någon anledning varken jag eller Kim kan sätta fingret på så kändes hela besöket jobbigt... Jag fick en obehaglig klump i magen och allting kändes lite konstigt och jobbigt. Kim kände precis samma sak... Men vi vet inte riktigt varför... Jobbigt de där. När man känner nåt men inte kan sätta fingret på exakt vad och varför....

 

Efter detta besök har jag ju skrivit lite om vad som hänt. Venporten m.m.

 

Idag var jag inne på ASIH i Nacka och fick taktil massage... Är precis som vanlig skönt massage man får på spa fast liiiite lättare beröring. Så jäääävla skönt.... Va riktigt nära att jag somna.

Efter att vi va klara bokade vi in ny tid nästa vecka.. längtar.. =)

Sen kom dom och skulle ta HB... Tycker fortfarande detta stickande, även i porten, är otäckt och jag svettades som en gris... Men hon stack och jag kände ingenting (hade emlat).

Så nu börjar det kännas lite lättare med allting =)

 

Cellgifterna började jag med i måndags. Jag tar alltså en tablett dagligen och än så länge kan jag inte säga att jag mår varken bättre eller sämre. Är trött men om det beror på blodvärde, dålig sömn eller cellgifterna det vet jag inte riktigt....

På måndag tar jag två tabletter så jag avvaktar med att ropa hej tills jag ätit tabletterna ett tag och verkligen känt efter!

 

 

Idag fyller fina bror Björn år. Grattis till dig. Hälsa familjen och pussa på underbara Jake från faster <3

 

 

Kim och barnen är hos farmor. Jag är så trött och känner osocial så jag stanna hemma, men jag gjorde en så jävla god kycklinggryta igår så jag äter gärna rester ;) 

Så nu ska jag bädda ner mig i soffan igen och se om det finns nåt kul på tv... Ha de bra <3

Fyttigrisen vad rädd jag är för denna tandläkare alltså.. haha... Jag va spänd redan i väntrummet. 

De ropade upp mitt namn och jag fick komma in och sätta mig i denna hemska stol.

Sen visade hon på datorskärmen vilka tänder det var hål i.

När jag va hos tandläkaren sist sa hon att jag hade ett hål. Sen ringde de och talade om att de hittat ett till... Alltså två hål. Idag när jag kommer dit säger hon att jag har tre hål. Spännande och se hur många jag har nästa gång. hahahahaha.....

 

I alla fall... De la/hissade ner mig och sen satte de igång med bedövningssprutan... Hittar såklart inte rätt och gräver runt lite grann... Detta gör asa ont och jag känner hur hela jag börjar skaka.

Jag har själv aldrig sett mig som en person som inte tål smärta, tvärtom. Men om det beror på allt som gått fel för mig eller om det bara är jag som är lite mesig vet jag inte men jag får nog erkänna att min kropp och jag lägger av ganska fort nu för tiden. Så fort det inte funkar så börjar kroppen skaka. Jag får då mentalt lugna mig själv genom att tänka fina tankar, typ rosa moln och bubblegum. haha. Nä men ni förstår säkert hur jag menar.

 

Efter detta så väntade vi i alla fall på att bedövningen skulle börja verka och sen satte hon igång och börja borra. Detta kändes inte mer än lite grann då och då. Hon stoppade flera gången och frågade om det gick bra och om jag ville ha mer bedövning eller om jag ville att hon skulle sluta. Hon sa också att bedövningen hon lagt inte alltid täcker allt. Men så länge det bara var små ilningar då och då så överlevde jag. Så allting gick finemang.

 

Så nu är ett av tre (?) hål lagade. Ska tillbaka dit den 24/2 men nu känner jag mig inte lika rädd längre ;)

 

Det roligaste utav allt var att jag och Kim var tidiga in till KS så vi satte oss på fiket och svulla semla..... Haha. hur bra är det och stoppa i sig en halv semla innan tandläkarbesöket... SOCKER!!!!

 

Jaja, hon sa inget om det och jag skulle inte erkänna om det så var videofilmat ;)

 

Idag fyller en av mina barndomsvänner år...

Vi bort jäääätte långt ifrån varandra, men har ändå lyckats hålla kontakten....

Det kan gå asa långt mellan samtalen/smsen/facebookchatten men vi vet båda att vi finns där för varandra om det krisar eller behövs!

Du ska veta gumman att jag uppskattar din vänskap och jag är så lyckligt lottad som har dig som vän.

 

Stor grattis fina du, hoppas din dag blir helt underbar och att du får massa fina paket och riktigt god tårta.

Hälsa mannen din så hoppas jag vi ses snart igen <3 Älskar dig min vän <3

Hej Hej...

 

Igår skulle jag åka till ASIH i Nacka och få sjukgymnastik, ta bort stygnen från porten, ta bort picclinen och bli stucken i venporten för första gången. Men Felix fick feber så jag fick ringa och avboka alla möten. Kim måste ju köra mig överallt på grund av mina starka morfin tabletter. 

Jag ringde redan i söndags och tala om detta för både sjukgymnast och övrig personal på ASIH. 

Sen ringde de vid 11 på förmidddagen och undrade var jag var någonstans?!?! Va?? Jag är hemma, jag ringde ju igår och berätta att jag inte kunde komma.... eller?

Jodå, det samtalet hade de fått, men de trodde också att de fått ett samtal från mig igen samma dag då jag sa att jag kunde komma i alla fall... Hmm.. vet inte hur, när och varför.. men något missförstånd blev det för jag hade inte ringt. Men men, sånt händer ju ibland. Men de skulle komma till mig imorgon istället.. Idag alltså.

 

Så idag kom dom... De gick faktiskt nyss....

De hade tänkt dra picclinen först och sen ta bort stygn och ta prover i venporten. Men jag frågade då om det inte va smartare att testa porten först innan de drog picclinen. Ifall porten inte skulle funka menar jag.

Smart tyckte hon och så blev det... Hon tog bort plåstret, tvättade lite, plockade fram en stor nål (JA DEN VA STOR), och sen stack hon och fyttigrisensallajävlar va det gör ont.... Men det gick fort och när den väl var inne kändes det ingenting.

 

Hon sprutar in koksaltlösning och det går hur bra som helst... Men hon får ingen retur... Ungefär här började jag känna tårarna komma... ska inte denna heller funka?  Hon sitter där och vet inte vad hon ska göra, kollegan har ingenting att komma med och ungarna ska spela infinity och jag ska hålla masken... Va fan!!!

De ringer till sist till någon som berättar att ibland kan det hjälpa om patienten sträcker på sig och håller upp armen ovanför huvudet. Vi provade detta och se på fan... DET FUNKAR!!! Jag blev så glad så då kom det nästan tårar för det istället. Hon tog proverna och sen tvättade hon igen och tog bort alla stygn. Detta gjorde också jävligt ont kan jag meddela.. Men det gick fort och när det väl va över så såg det jätte fint ut.

Sen drog hon bort picclinen, kändes skitläskigt att hon skulle dra ut en kateter ur armen på mig som sitter i ett kärl nere vid hjärtat. Trodde jag skulle känna när den gled ut, men jag kände ingenting. Plötsligt sa hon bara Fääärdig... Jahopp, det var det det! Skönt.

 

Så nu har jag  bara en port och nu ska jag om några dagar kunna bada och basta utan problem.. Så jäääävla skönt..

Snart ska jag in till KS, till tandläkaren där. Är så rädd för tandläkaren alltså... Men det ska väl gå bra det med... Wish me luck... =) 

Idag halv tio var jag i Nacka på ASIH för att få blod. De gav mig blod och jag och Kim löste korsord och kolla mobilerna... Drygt att bara sitta.

Vid halv 12 åkte Kim till Patrik för att äta lunch. Halv ett kördes jag bort till operation.

Jag fick byta om till sjukhusrock, strumpor och hårnät. 

Sen fick jag lägga alla mina saker i ett skåp och lägga mig i en säng.

Där låg jag i 45minuter och vänta på min tur. Sjuksystrarna kom och tog bort påsen med blod som jag fortfarande hade. Sen kom doktorn och fråga lite saker, te.x. om jag var allergisk eller om jag åt blodförtunnande mediciner. Sen var det äntligen min tur. 

In på rummet, morfin och sen sömnmedel... Zzzzz...

Vaknar av att en sköterska frågar hur jag mår...

Hmm....Jodå...Bra tror jag... Somnar om...

Vaknar en stund senare och mår faktiskt bra. Exakt hur länge jag sov eller hur lång tid det tog med porten vet jag inte eftersom jag inte fick ha varken klocka eller mobil med mig.

 

Men allt gick bra och jag är nu hemma.... Trött som fan och har ont... Men han sa att man kunde ha ont för att när bedövningen släpper kan det spänna och svida lite... Antagligen för att jag har ett föremål i kroppen som inte ska vara där. Man kunde ta alvedon eller ipren om man ville med tyvärr trodde de inte att det hjälper. Får se hur det blir inatt... I värsta fall har jag ju morfin ;)

 

Tydligen var porten som jag hade innan helt okej. Den satt bra och skulle funka. MEN de hade lagt den med bara mjukdelar bakom, så när någon försökte sticka i den så "stack" den iväg. Den trycktes liksom ner i mjukdelarna och därför fick de aldrig till det.

Han tog bort den gamla och satte en ny, längre in, mot halsen, så nu sitter den med revben bakom. Så när de sticker så har porten något att ligga emot. Så nu hoppas jag innerligt att den ska funka ordentligt...

 

Nä, nu ska jag lägga mig i soffan och vänta på ASIH. De ska komma och lägga om såret vid venporten. Det har blött igenom... Ha en bra kväll... Pusshej!