12/1-2014
Hej Hej.
Har varit borta länge nu.
Åkte ner till familjen i Halland och släppte allt med bloggen, cancern och sjuklivet.
Njöt av varenda stund, tankade massa energi och käka julmat så jag höll på att kräkas.... Göttigt.
Julafton var lugn hemma hos mamma på dagen, med tomte och massa fina julklappar.
Senare åt vi god mat och mös hos pappa tillsammans med faster vivi, hennes man Bengan och sonen Daniel.
Tomten kom och Felix älskade det. Vilde höll på att svimma och skrek som en gris, haha. Men när tomten sjöng och dansa lite så mjuknade Vilde en aning och ett litet leende dök fram.
Nyårsafton firade vi hos pappa. Vi åt trerätters middag och jag tror minsann Vilde åt från det att ostbrickan kom fram till det att han gick och la sig. Han hade något i munnen konstant. Gullungen.
Vi spelade Felix nya playstation spel Disney inifinity och umgicks. Hur mysigt som helst.
Den 2 januari ringde min läkare mig på morgonen. Innan jul pratade hon och jag om mina alternativ om behandling. De två alternativen jag hade va cellgifter i tablettform eller cellgifter i armen som innan.
Cellgifterna i tablettform tar inte bort cancern utan funkar mer som en bromsmedicin. Anledningen till att man vill sätta det på mig är för att min kropp ska få vila och återhämta sig efter ett år av tuffa cellgifter och strålning.
Det andra alternativet var cellgifter i armen, en annan sort än den jag fått nu. Jag fick jul och nyår att tänka på saken och fundera på hur jag ville göra.
När doktorn sen ringde frågade jag henne rakt ut vad hon trodde. Skulle min kropp orka med starka cellgifter på en gång eller var det kanske bättre att låta kroppen vila?
Hon sa ärligt rakt ut att hon trodde det var bäst för mig att ta tabletterna och hon rekommenderade det just nu. Hon var annars rädd att min benmärg skulle ta slut. Att jag skulle lida av blodbrist och att det till sist skulle gå så långt att jag skulle behöva transplantera benmärg.
Jag bestämde då tillsammans med doktorn att jag skulle börja med tabletterna och låta kroppen vila ett tag.
Beslutet känns helt rätt och jag känner mig helt tillfreds med valet jag gjort.
Läkaren sa att biverkningarna är mindre när man tar tabletter också, kan ju vara rätt skönt att slippa alla dessa skit biverkningar.
Strålningen på knölen på halsen började i onsdags, 8/1. Alltid lite läskigt att bli fastspänd med ansiktet sådär. De sätter alltså fast mig med en mask över ansiktet, jag ser ingenting och kan inte öppna munnen alls. Det finns en öppning för näsan så jag kan andas. Men att inte se och inte kunna prata är lite jobbigt. Men det går relativt fort, strålningen alltså. 10 minuter ligger jag fastspänd ungefär. Nu är det bara måndag-torsdag kvar sen ska den på halsen vara borta. Hoppas hoppas.
Efter dessa dagar med strålning har knölen blivit lite irriterad och svullnat lite. Den ömmar och känns. Gör lite ont. Jobbigt!
Annars dessa dagar mår jag bra. Mitt blodvärde ligger lite lågt, men asih valde att vänta med att fylla på blod till i nästa vecka. Så jag är trött som ett helt ålderdomshem och sover middag varje dag i nån timme eller två. Lite tråkigt kanske men samtidigt väldigt skönt.
Igår firade jag och Kim 5 år tillsammans. Tänk att denna vackra, underbara människa orkat med mig i fem år. Tänk att jag klarat av att hålla fast honom i fem år. Det som känns allra bäst är att jag fortfarande är kär och fortfarande vill vara med honom, för alltid.
Visst har vi våra stunder då vi vill ha ihjäl varann men vi har hitills alltid lyckats hitta tillbaka till kärleken.
Jag är fortfarande kär och den känslan är underbar.
Vi var ute och käka tillsammans och sen gick vi på bio. Kollade på hundraåringen. Underbar film. Både skratt och sorg och snacka om att leva i nuet.
Älskar leva i nuet inspo... Mer sånt åt folket!!! Haha...
Idag har vi hjälpt svärmor att flytta. Jag tar hand om ungarna från farmors soffa och Kim kör bil med släp fram och tillbaka mellan husen.
Nu ska jag bädda ner mig med Felix under filten och kolla pingu... love it.
Ha en bra fortsatt söndag mina vänner, så hörs vi...
Kommentarer
Postat av: Faster Annette
Vardag igen Mojja med allt vad det innebär för dig och din familj.
Det va så härligt att få se er och krama er<3
Jag hoppas att det va lagom portionerat med besök och träffar så att det inte tog slut på dina krafter.
Många många kramar till dig och Kim för era 5 år tillsammans
Kramizzar från oss alla
Svar:
Maria
Postat av: Tess
Grattis till dig och Kim! :)
Trots omständigheterna låter du ändå positiv moja ! Älskar den inställningen! Heja dig, heja Kim och barnen <3
Kram
Svar:
Maria
Postat av: Cissi
Grattis till 5 år tillsammans! ❤
Svar:
Maria
Trackback
